Ett bolag som förlorade en el-upphandling i Eslöv får ut à-priser och timpriser i kammarrätten sedan kommunen vägrat lämna ut uppgifterna.
Kammarrätten i Göteborg
Avgörandedatum 2020-06-04
Saken Rätt att ta del av allmän handling
Målnummer 2129-20
YRKANDEN M.M.
Skånska Elbyrån AB (bolaget) yrkar att handlingen utvisande samtliga
anbudsgivares samtliga prisuppgifter ska lämnas ut i dess helhet och anför
följande.
Bolaget var en av sju anbudsgivare i Eslövs Bostads AB:s upphandling
avseende ramavtal av el-arbeten. Eslövs Bostads AB valde att gå vidare
med en annan anbudsgivare. Bolaget klagade på detta beslut men fick
avslag i förvaltningsrätten. Av anbudsutvärderingen framgår det
sammanslagna värdet från en kundkorg. Bolaget önskade se alla
anbudsgivares priser, men fick inte del av vissa uppgifter avseende à-priser
och timpriser eftersom det ansågs röra känsliga uppgifter rörande affärsoch driftförhållanden samt prisstrategier. Det är inte sannolikt att samtliga
sex anbudsgivare har begärt att deras uppgifter ska omfattas av sekretess.
Bolaget har aldrig varit med om att vinnande anbuds timpris mörkas efter
ett tilldelningsbeslut.
Bolaget önskar ta del av samtliga priser i kundkorgen från samtliga
anbudsgivare för att kontrollera att Eslövs Bostads AB räknat rätt. Vidare
önskar bolaget ta del av uppgifterna i egenskap av kommuninvånare för att
kunna kontrollera att ramavtalet följs.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Rättslig reglering
Av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:200), OSL, framgår
att det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av
allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar ska gälla också
handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och
stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande
inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av
denna lag jämställas med myndigheter.
Av 31 kap. 16 § OSL framgår att sekretess gäller för uppgift om en enskilds
affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en
myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider
skada om uppgiften röjs.
Av förarbetena till motsvarande bestämmelse i 1980 års sekretesslag
framgår bl.a. följande. Det bör för lagrummets tillämpning krävas att det ska
finnas någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan
åberopas som skäl för hemlighållande. Något krav på en mera ingående
utredning bör emellertid inte ställas upp. Om en myndighet med hänsyn till
omständigheterna anser sig kunna sätta tilltro till vad anbudsgivaren har
uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada
för honom, bör något hinder för att hålla anbudshandlingarna hemliga i
regel inte anses finnas. En viss avvägning bör alltid företas med hänsyn till
offentlighetsintresset. En begäran om konfidentiell behandling, som
framställs av en anbudsgivare men som inte närmare motiveras och inte
heller har karaktären av ett anbudsvillkor, bör i regel inte föranleda beslut
om att hålla handlingarna hemliga (prop. 1979/80:2 Del A s. 241).
Kammarrättens bedömning
Eslövs Bostads AB har beslutat att inte lämna ut en handling som innehåller
vissa prisuppgifter (à-priser och timpriser) avseende samtliga anbudsgivare,
vilken har legat till grund för de totala utvärderingspriserna i en
upphandling. Vad kammarrätten har att ta ställning till är om dessa
uppgifter ger uttryck för något om de berörda företagens affärs- eller
driftförhållanden som medför att det av särskild anledning kan antas att
företagen lider skada om uppgifterna lämnas ut. Sekretessen gäller med ett
s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet.
En begäran om att få ta del av en allmän handling innebär att den beslutande
myndigheten noggrant ska pröva om och i så fall vilka uppgifter i
handlingen som kan lämnas ut. Detta gäller även efter att ett
tilldelningsbeslut har meddelats i en upphandlingsprocess. Enbart den
omständigheten att begärda uppgifter utgörs av prisuppgifter kan inte i sig
medföra att det finns särskild anledning att anta att anbudsgivarna lider
skada om uppgifterna röjs. En sekretessbegäran kan dock ge stöd vid
bedömningen av om en anbudsgivare kan komma att lida skada om
uppgiften röjs.
I den aktuella upphandlingen har ingen av anbudsgivarna begärt sekretess
för sina anbud. Eslövs Bostads AB har inte heller i sitt beslut närmare
förklarat på vilket sätt ett utlämnande av begärda uppgifter skulle skada
anbudsgivarna. Det har därför inte kommit fram någon sådan särskild
anledning som medför att uppgifterna ska anses omfattas av sekretess (jfr
HFD 2016 ref. 17). Med hänsyn till detta och eftersom utredningen i övrigt inte ger stöd för att anbudsgivarna kan antas lida skada om uppgifterna röjs,
ska överklagandet bifallas och den efterfrågade handlingen lämnas ut i sin
helhet.