Skriven av: Mikael Rendahl
Ett fel i ett redan inlämnat anbud behöver inte alltid innebära att affären är förlorad. I vissa situationer kan den upphandlande organisationen tillåta eller begära att leverantören rättar ett fel, förtydligar en uppgift eller kompletterar en handling.
Utrymmet är samtidigt begränsat. En rättelse får inte innebära att leverantören förbättrar sitt erbjudande, lägger till ett nytt åtagande eller på annat sätt ändrar anbudet i sak.
För leverantören blir den avgörande frågan därför inte bara om felet går att rätta praktiskt. Frågan är om rättelsen kan göras utan att anbudets innehåll och konkurrensförutsättningarna förändras.
Vad innebär det att anbudet ändras i sak?
Ett anbud ändras i sak när den nya uppgiften innebär mer än att redan lämnad information förklaras eller korrigeras. Om leverantören efter sista anbudsdag får möjlighet att tillföra ett nytt svar, ändra sitt pris eller erbjuda en annan lösning kan det i praktiken vara fråga om ett nytt anbud.
Det är normalt inte tillåtet. Alla leverantörer ska konkurrera på samma villkor och anbuden ska som utgångspunkt bedömas utifrån det innehåll som lämnades in före tidsfristens utgång.
Bedömningen påverkas därför av vad den nya uppgiften tillför. Det är inte tillräckligt att uppgiften är korrekt eller att leverantören hade kunnat lämna den från början. Frågan är om uppgiften redan framgick av anbudet och om klargörandet påverkar erbjudandets innehåll.
Skillnaden mellan rättelse, förtydligande och komplettering
Begreppen rättelse, förtydligande och komplettering används ofta tillsammans, men avser något olika situationer.
En rättelse handlar typiskt om att korrigera ett skrivfel, räknefel eller liknande misstag. Det kan exempelvis röra sig om en uppenbar felskrivning där den avsedda uppgiften redan går att förstå av sammanhanget.
Ett förtydligande innebär att leverantören gör en redan lämnad uppgift tydligare. Informationen ska alltså i grunden redan finnas i anbudet. Förtydligandet får inte användas för att ersätta ett otillräckligt svar med ett nytt och bättre svar.
En komplettering innebär att ytterligare information eller en handling lämnas in. Utrymmet för kompletteringar är ofta mer begränsat, särskilt om den saknade uppgiften behövs för att anbudet ska uppfylla ett obligatoriskt krav.
Det är alltid den upphandlande organisationen som bedömer om ett klargörande kan tillåtas. Rubriken på åtgärden är inte avgörande. Det centrala är vilken faktisk förändring som görs i anbudet.
När kan en rättelse vara möjlig?
En rättelse kan vara möjlig när det finns ett tydligt och objektivt konstaterbart fel och det går att förstå vad som egentligen avsågs redan utifrån det inlämnade anbudet.
Ett exempel kan vara ett uppenbart räknefel där delbeloppen visar vilken totalsumma som är korrekt. Ett annat kan vara en felskrivning där samma uppgift har angetts korrekt på flera andra ställen i anbudet.
Ju tydligare det är att rättelsen endast korrigerar ett misstag, desto mindre är risken att anbudet anses ändrat i sak.
Situationen blir mer osäker när flera olika rättelser är möjliga eller när leverantören först i efterhand behöver välja vilken uppgift som ska gälla. Då finns det en risk att leverantören får en otillåten möjlighet att anpassa eller förbättra sitt anbud.
När kan en uppgift förtydligas?
Ett förtydligande kan vara möjligt när en uppgift redan finns i anbudet men är oklart formulerad eller behöver förklaras närmare.
Det kan exempelvis finnas information i en bilaga som behöver kopplas tydligare till ett svar i anbudsformuläret. Det kan också finnas uppgifter på olika ställen i anbudet som tillsammans visar vad leverantören har åtagit sig.
Förtydligandet får däremot inte fylla en lucka där det ursprungliga anbudet saknar ett faktiskt svar. Om leverantören inte har beskrivit hur ett krav ska uppfyllas kan ett nytt och fullständigt svar normalt inte lämnas efter sista anbudsdag under beteckningen förtydligande.
Skillnaden ligger alltså mellan att förklara något som redan finns och att skapa ett nytt innehåll som tidigare saknades.
Kan en saknad handling kompletteras?
I vissa situationer kan det vara möjligt att komplettera med en handling, särskilt om handlingens innehåll var fastställt och objektivt kontrollerbart redan före sista anbudsdag.
Det kan exempelvis finnas ett större utrymme när det handlar om en offentlig handling eller ett dokument som visar ett redan existerande förhållande.
Bedömningen påverkas dock av hur kravet är formulerat. Om upphandlingsdokumenten tydligt anger att en viss bilaga måste lämnas tillsammans med anbudet och att anbudet annars ska förkastas, är möjligheten att komplettera ofta mycket begränsad.
Det finns också en viktig skillnad mellan att visa att ett krav redan var uppfyllt och att först genom kompletteringen börja uppfylla kravet.
När kan en brist normalt inte rättas?
En brist kan normalt inte rättas om leverantören genom åtgärden får möjlighet att förändra sitt erbjudande eller förbättra sin konkurrensposition.
Det gäller exempelvis om leverantören vill ändra priset på ett sätt som inte enbart rättar ett uppenbart räknefel. Detsamma gäller om leverantören vill byta teknisk lösning, lägga till ett nytt mervärde, ersätta en angiven referens eller lämna ett helt nytt svar på ett kvalitetskriterium.
Det är också riskfyllt om ett obligatoriskt krav inte har besvarats eller om anbudet visar att kravet inte var uppfyllt vid sista anbudsdag. Möjligheten till rättelse eller komplettering får som huvudregel inte användas för att i efterhand göra ett anbud kvalificerat.
Ett saknat kryss, en utebliven bekräftelse eller en bilaga som inte har laddats upp kan verka som mindre administrativa fel. Om uppgiften samtidigt är nödvändig för att visa att ett obligatoriskt krav är uppfyllt kan konsekvensen ändå bli att anbudet förkastas.
Leverantören har ingen rätt att komplettera
En leverantör kan uppmärksamma den upphandlande organisationen på ett fel och begära att få rätta eller förtydliga anbudet. Organisationen är däremot inte skyldig att ge leverantören den möjligheten.
Om en rättelse, ett förtydligande eller en komplettering tillåts måste det dessutom ske i enlighet med principerna om likabehandling och öppenhet. Leverantörer i jämförbara situationer ska behandlas på samma sätt.
Det innebär att möjligheten till komplettering aldrig bör ses som en reservplan. Anbudet behöver vara korrekt och fullständigt när det lämnas in.
Vad bör ni göra om ni upptäcker ett fel?
Om ni upptäcker ett fel efter inlämningen bör ni först bedöma exakt vad som är fel och vilken uppgift som redan framgår av anbudet. Dokumentera var informationen finns och varför den önskade rättelsen inte skulle förändra erbjudandet.
Kontakten med den upphandlande organisationen bör ske genom den kommunikationskanal som används i upphandlingen. Beskriv felet kortfattat och avgränsat. Förklara varför det handlar om en rättelse eller ett förtydligande av redan lämnade uppgifter.
Skicka inte på eget initiativ in ett helt omarbetat anbud. Det kan göra det svårare att visa att den önskade åtgärden är begränsad och inte innebär att anbudet ändras i sak.
Det är också viktigt att agera snabbt. Även om det inte finns någon garanti för att rättelsen tillåts är en tidig och tydlig kontakt normalt bättre än att vänta tills utvärderingen är avslutad.
Förebygg risken innan anbudet lämnas in
Den säkraste hanteringen är att upptäcka brister före sista anbudsdag. Det gäller särskilt obligatoriska krav, prisbilagor, bevis, referenser och kvalitetssvar som inte enkelt kan korrigeras i efterhand.
En slutlig kontroll bör jämföra anbudet med samtliga delar av upphandlingsdokumenten. Kontrollera att varje krav har besvarats, att rätt bilagor har laddats upp och att uppgifter om pris, leverans och organisation är konsekventa genom hela anbudet.
Det bör också finnas tid för en kontroll efter att dokumenten har lagts in i upphandlingssystemet. Fel filversion, tomma svarsfält och bilagor som inte har laddats upp korrekt är praktiska misstag som kan få juridiska konsekvenser.
Relaterad tjänst
Granskning av anbud före inlämning
Upphandlingsjuristen granskar ert anbud utifrån upphandlingens krav och villkor innan det lämnas in. Granskningen kan omfatta obligatoriska krav, bilagor, prisuppgifter, kvalitetssvar och eventuella reservationer.
Syftet är att identifiera brister och oklarheter medan det fortfarande finns tid att rätta dem före sista anbudsdag.
Referenser:
Upphandlingsmyndigheten, ”Rättelse, förtydligande och komplettering”, odaterad, hämtad 2026. Källan beskriver skillnaden mellan rättelse, förtydligande och komplettering samt varför ett klargörande inte får innebära att anbudet ändras i sak.
upphandlingsmyndigheten.se
Se länk: Rättelse, förtydligande och komplettering
Sveriges riksdag, ”Lag (2016:1145) om offentlig upphandling”, 2016. Källan innehåller bestämmelsen i 4 kap. 9 § LOU om rättelse av fel, förtydligande och komplettering samt kraven på likabehandling och öppenhet.
riksdagen.se
Se länk: Lag (2016:1145) om offentlig upphandling
Upphandlingsmyndigheten, ”Förbered och planera för att lämna anbud”, odaterad, hämtad 2026. Källan betonar att möjligheterna att rätta, förtydliga eller komplettera ett anbud efter sista anbudsdag är begränsade och att krav och handlingar därför behöver kontrolleras i förväg.
upphandlingsmyndigheten.se
Se länk: Förbered och planera för att lämna anbud
Upphandlingsmyndigheten, ”Är det tillåtet att komplettera en handling som saknas i anbudet när det endast är en anbudsgivare?”, 2024. Källan beskriver att ett anbud som inte uppfyller obligatoriska krav som utgångspunkt ska förkastas och att komplettering normalt inte får användas för att läka en sådan brist.
upphandlingsmyndigheten.se
Se länk: Komplettering av en handling som saknas i anbudet